Faktan & siffrorna bakom kampanjen

Vad är CSAM?

CSAM står för Child Sexual Abuse Material och är den internationella benämningen på dokumenterade sexuella övergrepp mot barn. Begreppet används i stället för "barnpornografi" eftersom materialet dokumenterar verkliga övergrepp mot barn och inte bör beskrivas som pornografi.

Hur ser det ut globalt?

Antalet rapporter om misstänkt CSAM har ökat kraftigt under de senaste åren. År 2010 registrerades omkring 1 miljon rapporter globalt. År 2023 hade antalet ökat till nästan 36 miljoner. Rapporterna omfattade över 105 miljoner bilder och videor.

Material med misstänkt CSAM identifierades under 2025 på servrar på 84 olika platser, vilket illustrerar hur snabbt material kan spridas över nationsgränser och hur beroende arbetet är av internationellt samarbete.

Hur ser det ut i EU?

EU spelar en central roll i arbetet mot CSAM. Enligt Europeiska kommissionen har tre av fem rapporter (59 procent) om sexuellt övergreppsmaterial mot barn koppling till servrar eller plattformar i ett EU-land. Under 2023 rörde dessutom omkring 1,3 miljoner rapporter om barn med koppling till EU. Det innebär att effektiv lagstiftning och samarbete mellan EU:s medlemsländer är avgörande för att kunna identifiera utsatta barn, få bort material från nätet och lagföra förövarna.

Hur ser det ut i Sverige?

Även Sverige har sett en kraftig ökning. År 2017 inkom 4 596 rapporter från NCMEC till Polismyndigheten. År 2020 hade antalet ökat till 13 153 rapporter – en nästan trefaldig ökning på tre år.

Barnpornografibrott och utnyttjande av barn för sexuell posering är de vanligaste internetrelaterade sexualbrotten mot barn (isöb). Mellan 2016 och 2020 mer än tredubblades antalet anmälda brott av dessa typer och de utgjorde tillsammans 92 procent av alla anmälda isöb-brott år 2020.

Vad är NCMEC och vad är en rapport?

National Center for Missing & Exploited Children (NCMEC) är en amerikansk ideell organisation som tar emot rapporter om misstänkt sexuellt övergreppsmaterial mot barn (CSAM) från digitala plattformar. Rapporterna skickas sedan vidare till brottsbekämpande myndigheter i de länder där barn misstänks ha utsatts eller där materialet har koppling.

En rapport kan innehålla information om misstänkt övergreppsmaterial, användarkonton, webbadresser eller annan digital bevisning. En enda rapport kan leda till omfattande utredningar där miljontals bilder och filmer behöver granskas.

Hur samarbetar olika aktörer?

Arbetet mot CSAM bygger på internationellt samarbete mellan brottsbekämpande myndigheter, teknikföretag, NCMEC och internationella nätverk som INHOPE. Genom att rapportera, analysera och dela information över nationsgränser kan utsatta barn identifieras snabbare och material avlägsnas från nätet. Civilsamhällesorganisationer har också en viktig roll genom att stödja offer, bedriva förebyggande arbete och bidra med forskning.

På EU-nivå stärker lagstiftning som Digital Services Act (DSA) samarbetet genom att ställa krav på digitala plattformar att agera mot olagligt innehåll och genom att ge civilsamhället en tydligare roll i tillsyn och rapportering. EU arbetar dessutom med ett särskilt regelverk för att förebygga och bekämpa sexuella övergrepp mot barn på nätet (CSAM-förordningen).

Vem begår sexuella övergrepp mot barn?

I 88 procent av de internetrelaterade sexualbrotten mot barn (isöb) finns en identifierad misstänkt gärningsperson. Av dessa är 94–98 procent män, och majoriteten är mellan 30 och 50 år.

Även om de allra flesta identifierade misstänkta är vuxna män förekommer gärningspersoner i alla åldrar och av båda könen. Även kvinnor och minderåriga begår internetrelaterade sexualbrott mot barn, men utgör en betydligt mindre andel av de identifierade misstänkta.

Vilka är offren?

Internationella studier visar att flickor förekommer i den stora majoriteten av identifierat sexuellt övergreppsmaterial mot barn (CSAM). Samtidigt utsätts även pojkar, som i genomsnitt är yngre och oftare förekommer i material som skildrar särskilt grova övergrepp.

Tillgängliga studier visar också att yngre barn utgör den största gruppen av identifierade offer i CSAM. I en internationell analys uppskattades 91 procent av de barn som förekom i materialet vara mellan 3 och 13 år.

Resultaten bör dock tolkas med viss försiktighet eftersom de bygger på material som har upptäckts, rapporterats och analyserats av brottsbekämpande myndigheter. INTERPOL och ECPAT betonar att dessa data inte nödvändigtvis är representativa för alla barn som utsätts.